Bråk uppåt väggarna i Smedstorpsskolan2011-04-10
Tragglat och rabblat, övat och suddat, suckat och pustat – ja, det har många av oss gjort på matematiklektionerna i forna tiders skola. Idag är det annorlunda. Härligt annorlunda! Man klipper och klistrar, ritar och målar, slöjdar och syr, stegar och hoppar – allt i matematikens namn. För matte är något man ska förstå, inte bara skriva som siffror på ett rutat papper. Kuber och rektanglar, prismor och koner, cylindrar och cirklar är geometriska former och kroppar att se, känna och vrida på och tala om. Sen, först sen, räknar man. Smedstorpsskolan har fått, under det pågående läsåret, projektpengar till matematik från Skolverket. Syftet har varit att utveckla pedagogiken genom pedagogiska möten och utbildningar för såväl lärare som föräldrar, införskaffa och ta fram arbetsmaterial. Ska föräldrarna utbildas!!! undrar vän av ordning genast. Det är ju inget obligatoriskt precis, men en god hjälp för eleverna, och ett trevligt sätt att tillsammans med andra föräldrar och barn lära sig något nytt. För det är lite annat. Nu är det ju inte så att svaren på frågorna blivit annorlunda sen föräldrar generationen gick i skolan men vägen dit är inte riktigt den samma. Och det är roligare nu. Nu sitter färggranna bråktal på väggarna.
Niklas Blom och Annika Areskoug
Den 16 maj är det Utematte för föräldrar och anhöriga till barnen i skolan. Det gäller alla årskursernas föräldrar, som då får alla chansen att lära hur blommor och blader, kottar och vägar, grenar och gräsmattor kan användas för att öka kunskapen och förståelsen för matematiken. Den gode Einstein, som ju hade koll på matematiken sa” Allt ska göras så enkelt som möjligt – men inte enklare” och den vägen går skolans lärare då de låter matematiken starta i det konkreta för att öka förståelsen därpå bli abstrakt. Så ta chansen och lär matematik på nytt. ”Den som aldrig gjort ett misstag - har aldrig prövat något nytt.” sa Einstein också. Utav misstagen lär man, sa någon annan klok person. Så kom och gör misstag och lär.
Text Moca Odesjö
|
Ingrid Ahnelöv
Kimmie, Eva och Johan Bohme
Ingrid, Joel och Rami
|